|
|
||
|
GOD MAN SOM FÖRETRÄDARE |
||
GOD
MAN SOM FÖRETRÄDARE FÖR Kent Ericsson
Projektledare: Kent
Ericsson, Pedagogiska Institutionen, Uppsala Universitet |
||
|
Projektets
problemområde |
||
|
|
Detta projekt har sin bakgrund i frågan om hur uppnå "ett gott liv genom goda omsorger för personen med begåvningshandikapp". Mitt tidigare arbete kring detta har utförts som en serie projekt kring den svenska omsorgsutvecklingen. Två omsorgstraditioner är det begrepp som jag har formulerat för att kunna beskriva denna utveckling. Den ena traditionen, den institutionella, omfattar det stöd som har förmedlats genom institutioner av skilda slag allt sedan de första tillkom under 1800-talets senare del. Den andra traditionen, ordinarie välfärdsservice, kommer ur det välfärdssamhälle som började förverkligas efter andra världskriget. En grundläggande tanke med denna senare tradition, och som utgjorde dess motiv, var att det skulle vara en demokratisk rättighet för personer med handikapp att få använda sig av den välfärdsservice som riktades till allmänheten. Personer med handikapp uppfattades därmed som medborgare som alla andra. En avgörande skillnad mellan dessa två traditioner, som en följd av den medborgarroll som uttrycktes vid mitten av 40-talet, blir frågan om personens inflytande och kontroll över sitt liv. Med två omsorgstraditioner som en vidare ram för en analys, framstår skiftet mellan institutionella och integrerade omsorger som otillräckligt. I denna utveckling måste man också beakta ett skifte i riktning mot ett medborgarperspektiv. Detta behövs för att kunna utveckla ett demokratiskt arbetssätt mellan personen som erhåller ett stöd och de som förmedlar detta. Här ligger således en grund för det problem som berörs av den pågående undersökningen. Personen med begåvningshandikapp behöver föra samtal med representanter för omsorgsorganisationen för att kunna delta i utvecklingen av det stöd och den service han behöver. Men i detta handikapp ligger ett grundläggande problem, nämligen den begränsade förmågan att kunna hävda sitt intresse i dessa samtal. Personen behöver en företrädare som för dennes talan. Det är de många problemen kring detta företrädarskap som denna undersökning berör. I förlängningen väcks frågor av ett mer fundamentalt slag om hur bostad och dagliga verksamheter med stöd skall kunna utformas. Detta väcker också många frågor kring hur personen skall företrädas i dessa situationer. God man Genom införande av ett godmanskap fanns det någon som fick ett större socialt ansvar för personen. Personen fick en företrädare som kunde representera denne utan inskränkning av hans friheter. Den gode mannen ger en förnämlig möjlighet till att företräda en person med ett funktionshinder. Samtidigt är det inte så att alla är nöjda med hur detta stöd utformas idag. Vid personliga diskussioner kan man finna klagomål om att de inte företräds på ett riktigt sätt. Anhörigas roll i relation till god man är också problematisk. Är det lämpligt att anhörig skall vara god man eller är det bäst att vara anhörig i första hand och låta det juridiska företrädas av någon annan? När man har tittat på rättshandlingar där gode män varit företrädare finner man att dessa naturligt nog mest rör ekonomiska spörsmål eftersom det lagstadgade medborgarskapet är så nytt och ännu inte varit föremål för rättslig prövning i någon större skala. En intressant och välbehövlig uppgift vore att titta på gode mäns nya roller i det ovan beskrivna nya perspektivet som kännetecknas av fullt samhällsdeltagande och fullt medborgarskap för personer med begåvningshandikapp. Godmanskapet är en gammal institution som nu, efter de nya lagar som tillerkänner personer med funktionshinder ett fullvärdigt medborgarskap, har gett detta uppdrag en helt ny funktion, eller snarare ytterligare en dimension. Ett exempel på en sådan uppgift är ansvaret att överklaga kvalitetsbrister i personens insatser. Dagens omsorgslagar som bygger på att personen formellt skall begära sin omsorg, för att sedan ta ställning till ett erbjudande om sådant, ställer stora krav på företädaren för att denna uppgift inte enbart skall bli en chimär. På samma sätt ökar kraven på behovet av en företrädare när en modern omsorg allt mer låter vardagen bygga på att man gör frivilliga överenskommelser istället för att personen beordras till olika aktiviteter. Man finner, i undersökningar och i personliga diskussioner, få uttryck för att dessa representativa uppgifter ingår i en god mans aktiviteter. Istället är det mest vanligt att man har ett ekonomiskt ansvar. Man ser till att en självdeklaration lämnas in under året och man gör pliktskyldigt några besök hos sin huvudman. Man får intrycket att god man, i alltför många fall, inte har förändrats från då det fanns förmyndare då det saknas tillräckligt med uttryck för handlingar som svarar mot det nya sociala ansvaret. Den pågående undersökningen I pågående projekt finns ett stort utrymme för ett arbete om detta sociala företrädarskap. Vi finner därför ett stort behov av att kunna beskriva såväl hur god man används idag som vilka nya former som är önskvärda och möjliga för att kunna vidga denna form av företrädarskap. Vi finner det därför angelägt att beskriva och analysera dagens situation kring god man för att bidra till, som nämndes inledningsvis, "ett gott liv genom goda omsorger". Mot bakgrund av den presentation som givits här föreslår vi en undersökning i tre delar. Den första syftar till att klargöra innebörden av vad en god mans bidrag skulle kunna vara i ett modernt arbete för att ge stöd till personen med begåvningshandikapp. Här beaktas då den demokratisering som har visats på tidigare, med det medborgarperspektiv som kan läggas på dagens stöd och service samt med pågående utveckling mot ett ökat inflytande som personerna framför en önskan om. Denna första del kommer att genomföras som en serie intervjuer med parter som är berörda av denna fråga. Avsikten med den andra delen av undersökningen är att beskriva hur god man idag företräder dessa personer. Detta sker i form av en enkät till ett urval av gode män i hela landet. Under den tredje delen sker en analys av modellen tillsammans med data från enkäten.
|