A
 

PROJEKT STEPS/LIDINGÖ

 
Projekt STEPS/Lidingö:
PRESENTATION AV ETT PROJEKT
FÖR UTVECKLING AV HANDIKAPPOMSORG

Kent Ericsson

 

Åter till första sidan

 

Handikappomsorg utgår från ett valt synsätt

Utveckling av handikappomsorg handlar inte om att "kläcka käcka idéer". Det är istället ett mödosamt arbete som måste förankras i hur man uppfattar personer med funktionshinder i samhället och hur man vill att ett välfärdssamhälle skall kunna ge dem den assistans de behöver. En avgörande uppgift i detta arbete består i att klargöra det perspektiv ur vilket man betraktar personer med funktionshinder.

Valet av perspektiv inte är en entydig och enkel fråga: Detta beror på att grundläggande forutsättningar för handikappomsorg har förändrats under de mer än 150 år som ett samhällsstöd har arrangerats. Vid mitten av 1800-talet gav de samhälleliga förutsättningarna, främst i form av en framväxande industrialisering, sådana lösningar som exemplifieras av de stora institutionerna. 100 år senare, efter andra världskriget, fanns andra förutsättningar som resulterade i en annan typ av handikappomsorg. Demokratiska ideal och ett framväxande välfärdssamhälle förde med sig att man tog avstånd från vård på institution. Istället eftersträvade man det normala livet, det som levdes av andra, inom ramen för ordinarie samhälle. Man finner här således två omsorgstraditioner, en institutionell och en samhällelig.

I den institutionella traditionen fokuseras personens avvikelser. Därför strävar man inom denna efter att på olika sätt korrigera personens avvikande beteende. Detta sker på särskilda institutioner, med en verksamhet utformad för denna grupp. Samhället får rätten att omhänderta dessa personer, med tvång om så skulle behövas, för placering på dessa institutioner.

I formell mening har denna tradition upphört genom 1985 och 1993 års lagar. Dessa uttrycker istället ett medborgarperspektiv, när man skall beskriva personer med funktionshinder. Detta betonar att personer med funktionshinder är fullvärdiga medborgare. Som sådana tillhör de sin familj, sin ort och sitt samhälle. Även dessa personer önskar sig, som alla andra, ett gott liv. De har dock ett funktionshinder som skapar sådana svårigheter i vardagslivet att de behöver stöd och service. Inom dagens välfärdssamhälle har de dock erhållit rätten till ett stöd som bidrar till en god vardag och personlig utveckling.

Project STEPS

Ett sätt för EU att stimulera till vad man anser vara önskvärd utveckling är att avsätta medel för ett större antal projekt. För att få del av dessa resurser behöver forskare skapa projekt i vilket ingår representanter från ett antal länder från EU. För en tid sedan bestämde man att diskriminering skulle vara ett tema för en projektserie.

I Hamburg finns en grupp, som arbetar med personer med begåvningshandikapp, som kring sig samlade ett antal länder, intresserade av att arbeta med frågan om diskriminering av denna grupp. Efter en urvalsprocess kom gruppens projektansökan att antas. Projektet kom att få namnet STEPS, dvs "Structures for Emancipation, Participation and Solidarity" (strukturer för frigörelse, deltagande och solidaritet). projektansvarig är professor Michael Langhanky vid den socialpedagogiska högskolan "Raues Haus" i Hamburg, med Anne Ernst som projektsekreterare.

Det betyder att projektgrupper i städer i 5 länder, Barcelona, Hamburg, Lidingö, London och Rotterdam, arrangerar sina egna nationella projekt kring någon aspekt av detta tema. Utöver dessa nationella projekt arbetar man med projektets frågor vid gemensamma konferenser. Den första europeiska konferensen hölls i Hamburg under våren 2002. Den andra hölls i Rotterdam hösten 2002. Under våren 2003 hålls denna konferens i Lidingö.

Gruppen i Hamburg har ansvar att sammanfatta projektets erfarenheter till ett slutdokument. Projekttiden är 2 år, en begränsad tid för en så komplex fråga. Projektet finansieras med medel från EU. Summan räcker dock enbart till en begränsad analys.

Projekt STEPS/Lidingö - det svenska nationella projektet

Som forskare inom handikappomsorg har jag under många år bedrivit forsknings- och utvecklingsprojekt runt om i landet. Under ett antal år var jag verksam inom omsorgsverksamheten inom Stockholms läns landsting. Under denna tid genomförde jag ett projekt i Lidingö tillsammans med Kerstin Lundberg. Istället för att bygga ett dagcenter, som var brukligt vid denna tid, arrangerades personernas dagliga verksamheter i ordinarie miljöer, på olika platser runt om i kommunen. Det är denna dagliga verksamhet som idag utvecklats till Ö-gruppen.

Som forskare har jag under många år utvecklat kontakter med andra, runt om i Europa, som också arbetar med dessa frågor. Ett EU-projekt är ett tillfälle när man samlar ett antal för att genomföra ett samarbete. På så sätt blev jag inbjuden att delta i vad som skulle bli Projekt STEPS. Men jag måste naturligtvis hitta en kommun med en handikappomsorg som skulle kunna förmedla sina erfarenheter till det gemensamma EU-projektet. Jag föreslog ett samarbete genom Kerstin Lundberg med Lidingö kommun, vilket sedan blev verklighet.

Det bör sägas att svensk handikappomsorg är unik, genom sin inriktning att låta alla personer med ett begåvningshandikapp få växa upp utanför institution, vilket tidigare var den dominerande traditionen. För att kunna förverkliga detta mål har flera modeller för en integrerad handikappomsorg skapats under åren. Dessa former för ett stöd till personers deltagande i ett samhällsliv har väckt stort och rättmätigt intresse internationellt. I Sverige har Lidingö en handikappomsorg av hög kvalitet.

Projektgruppen

Kent Ericsson svarar som projektledare för Projekt STEPS/Lidingö tillsammans med Kerstin Lundberg som omsorgsansvarig i kommunen, och Adriana Buzea, som ekonomiskt och adminitrativt ansvarig. Psykolog Patricia Ericsson är konsult i de frågor som rör projektets metod.

Allt efter som projektet utvecklas kommer en grupp personer med funktionshnder, och företrädare för dessa, att ingå. En personalgrupp kommer naturligtvis också att bli del av projektgruppen. Utöver detta kommer ett antal referenspersoner att regelbundet erhålla information. Denna projektgrupp möts en gång varje halvår för att kunna följa hur arbetet utvecklas.

Projektets metod - säsongssamtal

I den inledande diskussionen om handikappomsorg och skilda perspektiv nämndes att ett medborgarperspektiv är det synsätt som präglat utvecklingen bort från institutioner och en centralistisk säromsorg, till att personerna istället erhåller sin välfärd inom kommunens ram. Den kommunalisering som ägt rum betyder således att en handikappomsorg behöver utvecklas som utgår från kommunens förutsättningar och som präglas av just ett medborgarperspektiv. En av de viktigaste konsekvenserna av detta är att personen med funktionshinder, tillsammans med sin företrädare, är en part i den process som utmynnar i hans stöd och service. Vi vill därför ta denna inflytandefråga på allvar i detta projekt genom att finna och pröva former för hur detta kan bedrivas. En konsekvens av att personen får ett inflytande över sin handikappomsorg är att denna får ett personligt innehåll. Ju högre grad av personlig prägel som stöd och service erhåller, desto mer ökar dess kvalitet.

Vi har i tidigare projekt utvecklat en metod för personers deltagande i sin egen vardag, som vi kallar säsongssamtal. Inom boende och daglig verkamhet skall personen ha rätt att delta i planeringen av sin vardag inför den kommande säsongen. Eftersom vi har fyra säsonger får personen den formella rätten till ett inflytande vid fyra tillfällen.

Konkret innebär detta (en mer detaljerad beskrivning finns på annan plats) att personen, med sin företrädare, möter sin kontaktperson för ett samtal om kommande säsong. Det är personens samtal, så det är denne som tar upp de frågor som skall diskuteras. Önskemålen inför kommande säsong kan således komma att beröra säväl enkla som komplexa frågor i vardagen. Samtalet skall utmynna i ett antal överenskommelser om innehållet i den kommande säsongen. Man måste således diskutera sig fram till sådana överenskommelser som är realistiska vid ett förverkligande. Dessa överenskommelser sätts upp som ett protokoll från samtalet och undertecknas av parterna. Varje säsongssamtal behöver således förberedas väl.

Vid nästa samtal upprepas denna procedur för att ny planering skall kunna ske. Men ett nytt moment tillkommer eftersom det behöver ske en uppföljning av hur överenskommelserna från tidigare samtal blev förverkligade.

Projektets tidsram och produkt

Detta är ett begränsat projekt som täcker 2 år. Det började hösten 2002 och avslutas således våren 2004. Planering har ägt rum under 2002 och under år 2003 tillämpas metoden. Under 2004 dokumenteras erfarenheterna i en svensk och en engelsk rapport. Den sistnämnda blir det svenska projektets bidrag till det gemensamma projektet.

Sociala kontakter som stimulerar

Kärnan i ett projekt är naturligtvis den uppgift som skall genomföras enligt uppgjord plan. Men projektet består naturligtvis av en grupp personer och mellan dessa uppstår relationer. Här möts folk från 5 länder med olika sätt att bedriva handikappomsorg. Naturligtvis finns nyfikenhet och intresse att utbyta erfarenheter om gemensamma frågor. Sociala kontakter och litteratur stimulerar till utveckling. Redan i detta tidiga skede har t.ex. gruppen från Barcelona, och företrädare från Hamburg, haft ingående diskussioner med den svenska gruppen. Ett utbytesprogram mellan Lidingö och Hamburg har också påbörjats. Detta har i första hand gällt personal. Nu planeras också ett utbyte av personer med funktionshinder.

(Till sidans överkant)