Institutet Skinfaxe, Uppsala

KVALITETSUPPFÖLJNING PÅ OMSORGSENHET

 Patricia Ericsson           Kent Ericsson

 INLEDNING

Frågan om huruvida det är ett liv med kvalitet som personer med begåvningshandikapp lever under, är grundläggande för det utvecklingsarbete vi bedriver inom Projekt Q.  Inom detta ramprojekt pågår en serie delprojekt, vart och ett med sin frågeställning. Patricia Ericsson är projektledare för detta arbete.

Projekt Q inleddes med ett projekt som diskuterade några aspekter av hur man kan se på frågan om kvalitet inom de omsorgsformer som förmedlar samhällets stöd till personer med begåvningshandikapp. Erfarenheter från detta finns redovisade i rapporten "Kvalitet inom Handikappomsorg".

Detta arbete ledde vidare till utveckling av en metod för att beskriva aspekter av kvalitet. I denna PM (tidigare version maj 1994) redovisas de dimensioner i vilka kvalitet uttrycks, liksom den teknik med vilka dessa dimensioner beskrivs. De faktiska formulären som behövs för detta, blir dock offentliga enbart vid de tillfällen då en kvalitetsuppföljning genomförs.

KVALITET INOM HANDIKAPPOMSORG

Kvalitetsfrågor har fått en allt större uppmärksamhet i samhället, såväl inom näringsliv som inom offentlig service. De har därmed också nått den verksamhet som har till uppgift att förmedla samhällets stöd till personer med handikapp. Eftersom vi huvudsakligen arbetar med personer med begåvningshandikapp är våra erfarenheter hämtade från detta område. Vårt arbete genomför vi inom projekt "Ett Liv med Kvalitet".

Innebörden av kvalitet, inom andra och inom detta område, är dock inte självklar. Det krävs att man klargör vilken uppfattning man har och att man utgår från denna i sitt arbete. Rapporten "Kvalitet inom Handikappomsorg" (Patrica Ericsson & Kent Ericsson, 1994) blev därför det första steget. Den kommer från ett projekt för kvalitetssäkring som Nordvästra Omsorgsområdet i Stockholms läns landsting initierade.

Samtidigt utvecklades en metod för att beskriva kvalitet inom handikappomsorg. Det är denna metod som beskrivs mer ingående här. De fyra formulär som används för att få ett underlag till en beskrivning av kvalitet, redovisas dock inte i detta sammanhang. De frågor som de innehåller bör man möta för första gången när de skall besvaras.

Det är vår erfarenhet att frågan om kvalitet inom handikappomsorg har varit ett intressant och fruktbart perspektiv för att diskutera det liv som en person med handikapp lever, och hans förhållande till de former som har till uppgift att förmedla ett samhälles stöd till dem.

EN UPPSÄTTNING FORMULÄR

Fyra typer av enheter

Denna metod är utformad för att användas vid fyra typer av enheter för personer med begåvningshandikapp, nämligen bostad för vuxna, bostad för barn, daglig verksamhet för vuxna samt korttidshem för barn. En enhet beskrivs genom att en eller flera personer som erhåller dess omsorger beskrivs, genom ett formulär med ett antal frågor.

Företrädare och personal

Den som besvarar ett formulär bör vara en person som känner personen med handikapp och denna enhet tillräckligt väl. I denna version är företrädare till personen med handikapp en part som skall kunna avge sina uppfattningar. Personal är den andra parten.

I ett arbete med att redovisa den kvalitet under vilken en person lever är det självklart att personen med handikapp själv skall ha möjlighet att uttrycka sina synpunkter. Detta kräver dock en metod som är lämplig för detta. Någon sådan har tyvärr ännu inte utvecklats inom detta projekt. Mot denna bakgrund är det bästa sättet för en enskild person att framföra sina uppfattningar genom sin företrädare.

Formulär

Genom ett formulär beskrivs individuell kvalitet och organisatorisk kvalitet. Individuell kvalitet uttrycks i åtta dimensioner och beskriver på så sätt kvaliteten på den enskilde personens tillvaro i denna enhet. Organisatorisk kvalitet utrycks genom fyra dimensioner. På så sätt ges företrädarnas och personalens uppfattningar om denna enhet i några organisatoriska avseenden.

Var och en av de totalt 12 dimensionerna beskrivs genom 4 frågor. Ett formulär består således av 48 frågor. Det är inte en avsikt att den som besvarar en fråga skall veta vilken dimension som den bidrar till att beskriva. Frågorna har därför placerats slumpmässigt i formuläret.

Eftersom det är fyra typer av enheter som beskrivs, finns detta formulär i fyra versioner. Företrädare och personal besvarar samma formulär.

METODENS DIMENSIONER

Definition av dimensioner

De dimensioner i vilka kvalitet beskrivs, såväl den individuella som den organisatoriska, är centrala i denna metod. De uttrycker mål inom ett antal områden som vi funnit vara väsentliga. Dessa mål har formuleras dels utifrån svaren från de intervjuer med personer med handikapp, deras anhöriga och personal som inledde vårt kvalitetsarbete. De kommer också från analyser av gällande lagstiftning där man såväl direkt som indirekt anger riktningen för ett omsorgsarbete. Under detta förberedelsearbete gjordes också en genomgång av internationella metoder och dessa erfarenheter har beaktats vid utvecklingen av denna metod.

Åtta individuella dimensioner

Genom åtta individuella dimensioner beskrivs den tillvaro som en person lever under. De är samma dimensioner för de fyra typer av omsorger som denna metod täcker. Här anges dock enbart de som är relevanta för en persons boende. Med P avses i det följande den person kring vilken ett svar avges.

Värdighet (VÄR) avser den respekt som visas för P:s personliga integritet samt den grad av självkänsla som P upplever genom livet i sin bostad.

Inflytande (INF) avser i vilken utsträckning som hänsyn tas till P:s åsikter och de tillfällen som ges för att P skall kunna påverka sin situation.

Personligt stöd (PST) avser i vilken utsträckning som ett stöd är meningsfullt för, och relaterat till, P:s personliga och specifika behov och önskemål.

Sociala relationer (SRL) avser karaktären på P:s relationer till övriga personer i sin bostad, till personal och till andra.

Deltagande i vardagen (DIV) avser i vilken utsträckning P deltar i planering och genomförande av de sysslor som förekommer i ett hem.

Samhällsdeltagande (SHD) avser i vilken utsträckning som P vistas i, utnyttjar och tar del av samhällets ordinarie miljöer och service.

Personliga tillhörigheter (PTH) avser huruvida P har tillgång till de hjälpmedel, redskap och utrustning som behövs för hans individuella behov.

Hem i fysisk mening (HFM) avser i vilken utsträckning som miljön motsvarar P:s behov med avseende på trivsel, tillgänglighet och anpassning.

Fyra organisatoriska dimensioner

Genom fyra organisatoriska dimensioner beskrivs den enhet som svarar för det stöd och den service som en person erhåller. Dessa dimensioner är de samma för de fyra typer av omsorger som denna metod täcker.

Atmosfär (ATM) avser det bemötande som visas utomstående och den stämning som råder i P:s bostad.

Personal (PER) avser det förtroende man känner för personal med avseende på engagemang, kunskap och villighet till utveckling.

Enhetens kompetens (EHK) avser grad av insyn och upplevelsen av hur väl verksamheten är organiserad, hur resurserna utnyttjas och överenskommelser hålls.

Fysisk miljö (FYM) avser tillfredställelse med såväl lokalisering och standard på den fysiska miljön, som med dess skötsel.

FORMULÄRENS FRÅGOR

En persons värde i en dimension grundas på svar från fyra frågor i formuläret. Med åtta individuella och fyra organisatoriska dimensioner, ger detta totalt 48 frågor. Samtliga dessa frågor finns slumpmässigt spridda i formuläret. Man är således inte medveten om vilken dimension som man tar ställning till när man besvarar ett formulär. Det är naturligtvis den som svarar för den kvalitetsuppföljning som har en mall för att identifiera frågor och dimensioner.

De fem svarsalternativen på en fråga, är alltid de som ges här. Man besvarar en fråga genom att med X i 0 markera det alternativ som bäst motsvarar ens uppfattning.

0 Nej inte alls (0 poäng)

0 Ja, i begränsad utsträckning (1 poäng)

0 Ja, i ganska stor utsträckning (2 poäng)

0 Ja, i hög grad (3 poäng)

0 Frågan är inte relevant (poängsätts ej)

Vart och ett av svarsalternativen poängsätts så som framgår här inom parentes. Denna poängsättning presenteras dock inte i formuläret. Har man markerat alternativet "Frågan är inte relevant" behandlas detta som att uppgift saknas på denna fråga.

Utifrån svaren på de fyra frågor som tillsammans ger underlag för en dimension beräknas ett medelvärde. Saknas uppgift på en fråga ingår den inte i detta medelvärde. Det är detta värde som utgör poängen på en dimension.

ETT ANTAL PRESENTATIONER

Två referensgrupper

I redovisningen av en genomförd beskrivning av kvalitet med denna metod, presenteras också resultat från två referensgrupper. Den ena är mest självklar då den utgörs av samtliga personer vid den enhet som beskrivs, och uttrycks i medelvärdet för samtliga personers svar. Detta gör det möjligt att jämföra en enskild person i förhållande till hela den grupp i vilken han ingår. Det går också att göra ett medelvärde för en mindre grupp, om det finns fler grupper inom en verksamhet, och jämföra denna grupp mot samtliga personer i hela gruppen.

Den andra referensgruppen utgörs av samtliga personer som någon gång deltagit i en beskrivning av kvalitet med denna metod. Eftersom den ursprungligen togs fram inom ramen för ett projekt som kallas "Fingal", benämns denna grupp på detta sätt. Man får då en uppfattning om en enskild person, en grupp eller en enhet i relation till referensgrupp "Fingal".

Presentationer på olika nivåer

Utifrån svaren på formulären för en enhet kan ett antal presentationer göras. Har man låtit såväl företrädare som personal besvara dem, redovisas de separat vid varje tillfälle.

Presentation 1

A. Här presenteras den organisatoriska kvaliteten i fyra dimensioner. Denna grundar sig på svaren från formulären för samtliga personer i den grupp som avses.

B. Här presenteras den organisatoriska kvaliteten i fyra dimensioner, denna gång grundad på svaren från formulären för samtliga personer vid enheten.

C. Här presenteras den organisatoriska kvaliteten i fyra dimensioner, denna gång grundad på svaren från formulären för samtliga personer inom referensgrupp "Fingal".

Presentation 2

A. Samtliga personer på den enhet som beskrivs, blir presenterade. Ett värde ges därvid för var och en, inom den grupp han tillhör. Detta är ett medelvärde för samtliga individuella dimensioner för en person.

B. Här presenteras ett medelvärde för samtliga personer vid enheten, beräknat på de åtta individuella dimensionerna för var och en.

C. Här presenteras ett medelvärde för samtliga personer inom referensgrupp "Fingal", beräknat på de åtta individuella dimensionerna för var och en.

Presentation 3

A. Samtliga individuella dimensioner presenteras för den grupp som beskrivs, om gruppindelning används. Värdet i en dimension är ett medelvärde av denna för samtliga personer i gruppen.

B. Samtliga individuella dimensioner presenteras på den enhet som beskrivs. Värdet i en dimension är ett medelvärde av denna dimension för samtliga personer vid enheten.

C. Samtliga individuella dimensioner presenteras för samtliga personer inom referensgrupp "Fingal". Värdet i en dimension är ett medelvärde av denna dimension för samtliga personer inom referensgrupp "Fingal".

Presentation 4

Här presenteras personerna var för sig. Detta ger en beskrivning av de åtta individuella dimensionerna för en person som grundas på värdena från de formulär som besvarats för denna person. Dessa presenteras individuellt för samtliga personer vid enheten.

ETT ANTAL JÄMFÖRELSER

Två bedömningar

I och med att metoden bygger på att personen biträds av en utomstående part, dennes personliga företrädare, är förekomsten, eller avsaknaden av dennes bedömning, en viktig faktor i sig. Saknas en bedömning från en företrädare beskriver detta en aspekt av personens tillvaro, nämligen att man saknar någon utifrån, som har insyn i ens omsorger, som kan uttala sig på ens vägnar.

1. Förekomst av företrädare

Förekomsten av en utomstående företrädare kan avläsas utifrån Presentation 2 A, dvs medelvärdet för personerna beräknat på de individuella dimensionerna. Dels kan man se vilken andel inom en grupp som har företrätts av någon annan än personal, dels kan man jämföra andelen i de olika grupperna.

2. Jämförelse mellan företrädare och personal

Utifrån samtliga övriga presentationer är en jämförelse möjlig mellan hur företrädare och personal har bedömt grad av måluppfyllelse för de olika dimensionerna.

För de personer som har en företrädare är jämförelsen mellan dennes och personalens svar kring de individuella dimensionerna en av de

viktigaste jämförelserna. Förekomsten av olika uppfattningar om personens tillvaro, uttryckt genom svaren på frågorna, är en faktor som ger upphov till diskussion om personens situation. Båda parters uppfattningar jämförs därmed utifrån medelvärdena för samtliga individuella dimensioner för personen (Presentation 2 A).

Medelvärdet för varje enskild person, så som det uttryckts av företrädare och personal, kan jämföras med varandra, i förhållande till grupperna, till enheten och till referensgrupp "Fingal" (Presentationerna 2 A, B och C).

1. Jämförelser inom en dimension

För dessa fyra dimensioner räknas medelvärdet för en dimension utifrån samtliga personer för en enhet, eller för personerna i de mindre grupper som förekommer vid en större enhet. Jämförelse kan därför göras mellan svaren för en dimension mellan olika grupper eller mellan en grupp och enheten i sin helhet. Svaren beskriver uppfattningar om gruppens/enhetens måluppfyllelse i de organisatoriska dimensionerna. Ytterligare jämförelser kan göras med samtliga personer inom referensgrupp "Fingal" (Presentationer 1 A, B och C).

2. Jämförelser mellan dimensioner

När det gäller jämförelser mellan olika organisatoriska dimensioner behöver man vara medveten om innebörden av detta. De fyra frågor som tillsammans beskriver en dimension, är valda så att de uttrycker ett önskvärt och realistiskt mål för kvalitet på organisatorisk nivå. De svar som man får fram ger en bild av i vilken utsträckning som dessa mål ses som en verklighet vid denna enhet.

Även för de organiatoriska dimensionerna erhålls svar från både företrädare och från personal. Svar på organisatorisk nivå är grundat på svaren för samtliga personer vid den enhet som beskrivs, antingen en verksamhetsgrupp, en enhet eller inom referensgrupp "Fingal". Från svaren kan jämförelser göras dels mellan grupper, mellan en grupp och enheten samt med referensgrupp "Fingal" (Presentationer 1 A, B och C).

1. Jämförelser mellan personer

Det medelvärde som presenteras för en enskild person är ett medelvärde av de åtta individuella dimensionerna för denne. Eftersom detta har tillkommit på samma sätt för alla, är det möjligt att göra jämförelser mellan personer (Presentation 2 A).

2. Jämförelser inom en dimension

När det gäller de individuella dimensionerna är det naturligt att jämföra svaren för en dimension mellan olika personer. Eftersom detta värde har tillkommit utifrån svaren på samma frågor, de fyra frågor som tillsammans uttrycker den aktuella dimensionen, är dessa värden helt jämförbara. Ett högre värde för en person placerar denna högre i denna dimension än en person med ett lägre värde (Presentation 4).

3. Jämförelser mellan dimensioner

När det gäller jämförelser mellan olika individuella dimensioner för en person behöver man vara medveten om innebörden av dessa. De fyra frågor som tillsammans beskriver en dimension, är valda så att de uttrycker ett önskvärt och realistiskt mål. De svar som man får ger en bild av i vilken utsträckning som detta mål ses som en verklighet för den enskilde personen.

Denna del av metoden beskriver således åtta olika mål, vad gäller kvalitet på individuell nivå och svaren ger då en bild av i vilken utsträckning dessa åtta mål uppfylls för den enskilde personen. När man gör denna jämförelse mellan individuella dimensioner för en person bör man vara medveten om att det är grad av denna måluppfyllelse som man tar ställning till (Presentation 4).

Resultatet från en kvalitetsuppföljning överlämnas till uppdragsgivaren i form av samtliga dessa presentationer i form av figurer. Kommentarer till dessa kan lämnas av utredaren såväl muntligt som skriftligt.

(1997)

Top of Page!